Jag valde att bekanta mig med IRC-Gallerias användaravtal, även om jag inte själv registrerat mig på detta sociala nätverk. I IRC-Galleria är ju bilderna det centrala. Det är Sulake Dynamoid-företaget som ligger bakom IRC-Galleria. För att kunna registrera sig måste man vara minst 12. I och med att det är ett finländskt bolag så är ju också användaravtalet på finska. Lite svårförståeligt på en del punkter, då jag tänkter på att det är många unga som registrerar sig, men som helhet har man försökt att uttrycka sig så enkelt som möjligt och i klartext.
Eftersom man här registrerar sig med en e-post adress och foto och synligt är bara det användarnamn och foto du själv valt, så kan man vara rätt så anonym. Men hör du till en grupp "yhteisö", t.ex någon skola, så är det ju kanske inte svårt att räkna ut vem du är. Ens eget namn syns alltså nödvändigtvis inte åt de andra användarna, men på annat sätt kan du ju genom att sätta ihop information du ger om dig själv och de foton du lägger ut, bli mindre anonym. I detta sociala nätverk är det ju bilderna som är det väsentliga. Många ungdomar tänker nödvändigtvis inte på hurudana bilder de publicera av sig själva eller sina kompisar; och tanken på vem alla som tittar på dina bilder är kanske inte självklar. Vill du att dina festbilder ses av dina föräldrar eller andra vuxna, vad är konsekvenserna av att du sätter olika typer av bilder när du senare skall söka jobb osv?
I "käyttöehdot" går man mycket noggrannt in på användarens ansvar då det gäller upphovsrättsliga frågor, att man behöver lov av dem som syns på bilderna för att publicera dem osv. IRC-Galleria har rätt att använda bilderna du publicerar under ditt konto, men inte i reklamsyfte. Mycket tydligt säger man också att upphovsrätten till bilderna man sätter i IRC-Galleria inte överflyttas åt Sulake, det är alltså användaren som äger bilderna. Men Sulake får alltså bla. kopiera, redigera bilderna du lägger ut Man uppmanar också användaren att göra säkerhetskopior på bilderna, för Sulake ansvarar inte för bildernas "förvaring" på IRC-Galleria.
I IRC-Gallerias regler ger man också mycket bra allmänna regler. De är skrivna på ett lättfattligt sätt så att också unga människor ska förstå dem. Man ger också helt konkreta förbud på vad som inte får förekomma i detta sociala nätverk och hur man skall gå tillväga om man blir t.ex mobbad. Man får inte uppge andras telefonnummer eller adress, man får inte uppträda som annan person osv. "Kiellettyä on toisten häirintä, haukkuminen, kiusaaminen, ahdistelu, uhkailu tai painostaminen" är ju helt klart och enkelt sagt.
Vid registreringen bör man alltså läsa både användarregler och användaravtal, men hur många av oss gör det!
Jag ser inte stora risker med att registrera sig till denhär tjänsten bara man tänker på hurudana bilder man publicerar och vet vad god nätetikett är. Främst är det ju ungdomar som registrerar sig och medelåldern är lite på 20. IRC-Galleria är ett socialt nätverk bland många och som bibliotek bör man ju fundera vilket ska man välja av de tillbudsstående om man vill profilera sig ute i något nätver. De bibliotek som finns på IRC-Galleria bör fundera hur de ska marknadsföra biblioteket, informationstjänster dvs ha ett mål med sin verkamshet i sociala nätverket, ha något att säga. Inte bara finnas där för att vara där som ungdomarna är.
söndag 15 mars 2009
Uppgift 10.1 Cyberhot
Veckoartikeln Emerging Cyber Threats var egentligen ett bra val som sista veckoartikel på denhär kursen, även med alla kusliga hotbilder den för fram. Läsvärd och intressant! Skulle vi haft den som första artikel, skulle man varit helt paranoid med allt vi skulle registrera oss i, när man annars också är den försiktiga sorten med registreringar. Cyber krigföring var kanske det som förvånade mig mest i artikeln, och förverkligande av det. Att man t.ex i Georgien-krisen koordinerade den fysiska krigföringen med den krigföring man mobiliserade via nätet. Den sistnämnda som också blir billigare :-(
Cyberhot finns egentligen av flere slag. Ett hot är det faktum att vårt samhälle blivit så beroende av tekniken och väldigt sårbart för olika typer av attacker(virus mm) men också mänskliga faktorer och naturfenomen. Jag vet av egen erfarenhet att tågtrafiken kan lamslås av ett datorfel. Tänk er de flesta arbetsplatser utan Internetkontakt under en veckas tid. De flesta av oss är väldigt beroende av Internetkontakt, av mobiltelefoner osv.
Organiserade och oorganiserade attacker mot samhällstjänster, samfunds och organisationer webbtjänster är inga ovanligheter. Alla är helt enkelt inte ute med bara goda avsikter på nätet.
Det för tankarna till det som också togs upp i artikeln, data. Lagrar vi för mycket data och information eller för lite? Hur lagrar vi rätt sorts data och information, och hur gör vi det säkert och har vi säkerthetskopior? Vem avgör vad som skall lagras och sparas? Förstår man som Internetanvändare hur många spår man lämnar?
Tekniken går framåt och det som t.ex lagrats på disketter måste lagras om till cd:n, dvd:n, minnesstickor osv. Enskilda personers foton kan försvinna från hårdskivan via virus eller p.g.a åsknedslag. Hur bevarar vi i organisationer, föreningar och företag data och information så att den finns kvar för kommande generationer? Föreningars, organisationers och företags brev och protokoll som är 100 år gamla och skrivna på papper finns många gånger bevarade, men hur är det med e-posten, med de elektroniska dokument som finns idag, finns den bevarad för kommande forskare. De äldsta dokument i arkivet/biblioteket där jag jobbar är från slutet av 1500-talet. Hur är det med elektroniska dokument från idag, bevaras de 400 år framåt?? Så att det inte via en attack bara försvinner till cybervärlden.
Någon tog redan upp mobbning i sin blogg som ett cyberhot. Isto föreläste också om konsensus på onsdagen. Många gånger ser man på helt vanliga postninglistor allt annat än konsensus om helt vanliga sakfrågor och samtidigt personliga angrepp på helt sakliga diskussionsforum. Det är så mycket enklare att skriva i ett diskussionsforum eller på sin blogg vad som helst utan att tänka på konsekvenserna. Tänk förr när man skulle skriva en insändare i en tidning; formulera sig, skicka per post och kanske publicerade tidningen det. Helt planerad mobbning med ryktesspridning, bildmanipulering, identitetsstölder är inga ovanliga fenomen bland unga och även bland äldre på nätet.
I veckoartikeln sägs det : ...there are more than one billion active Internet users. Yet despite this explosive growth, we´ve had no formal education about safe behaviour on the Internet, and the security industry has never spoken with one voice. Kanske är det dags att fästa uppmärksamhet vid informationskompetens och mediekompetens, som delvis går in i varandra, som ett led i arbetet mot olika former av cyberhot. Hur söker vi säkert information, hur lagrar vi inforamtion, hurudan information om oss själva sätts ut i de social nätverken, hur beter man sig säkert på nätet, upphovsrätt - ja listan kunde göras lång. Och här har biblioteken en viktig roll tycker jag; att informera och undervisa både i informationskompetens och mediekompetens.
Cyberhot finns egentligen av flere slag. Ett hot är det faktum att vårt samhälle blivit så beroende av tekniken och väldigt sårbart för olika typer av attacker(virus mm) men också mänskliga faktorer och naturfenomen. Jag vet av egen erfarenhet att tågtrafiken kan lamslås av ett datorfel. Tänk er de flesta arbetsplatser utan Internetkontakt under en veckas tid. De flesta av oss är väldigt beroende av Internetkontakt, av mobiltelefoner osv.
Organiserade och oorganiserade attacker mot samhällstjänster, samfunds och organisationer webbtjänster är inga ovanligheter. Alla är helt enkelt inte ute med bara goda avsikter på nätet.
Det för tankarna till det som också togs upp i artikeln, data. Lagrar vi för mycket data och information eller för lite? Hur lagrar vi rätt sorts data och information, och hur gör vi det säkert och har vi säkerthetskopior? Vem avgör vad som skall lagras och sparas? Förstår man som Internetanvändare hur många spår man lämnar?
Tekniken går framåt och det som t.ex lagrats på disketter måste lagras om till cd:n, dvd:n, minnesstickor osv. Enskilda personers foton kan försvinna från hårdskivan via virus eller p.g.a åsknedslag. Hur bevarar vi i organisationer, föreningar och företag data och information så att den finns kvar för kommande generationer? Föreningars, organisationers och företags brev och protokoll som är 100 år gamla och skrivna på papper finns många gånger bevarade, men hur är det med e-posten, med de elektroniska dokument som finns idag, finns den bevarad för kommande forskare. De äldsta dokument i arkivet/biblioteket där jag jobbar är från slutet av 1500-talet. Hur är det med elektroniska dokument från idag, bevaras de 400 år framåt?? Så att det inte via en attack bara försvinner till cybervärlden.
Någon tog redan upp mobbning i sin blogg som ett cyberhot. Isto föreläste också om konsensus på onsdagen. Många gånger ser man på helt vanliga postninglistor allt annat än konsensus om helt vanliga sakfrågor och samtidigt personliga angrepp på helt sakliga diskussionsforum. Det är så mycket enklare att skriva i ett diskussionsforum eller på sin blogg vad som helst utan att tänka på konsekvenserna. Tänk förr när man skulle skriva en insändare i en tidning; formulera sig, skicka per post och kanske publicerade tidningen det. Helt planerad mobbning med ryktesspridning, bildmanipulering, identitetsstölder är inga ovanliga fenomen bland unga och även bland äldre på nätet.
I veckoartikeln sägs det : ...there are more than one billion active Internet users. Yet despite this explosive growth, we´ve had no formal education about safe behaviour on the Internet, and the security industry has never spoken with one voice. Kanske är det dags att fästa uppmärksamhet vid informationskompetens och mediekompetens, som delvis går in i varandra, som ett led i arbetet mot olika former av cyberhot. Hur söker vi säkert information, hur lagrar vi inforamtion, hurudan information om oss själva sätts ut i de social nätverken, hur beter man sig säkert på nätet, upphovsrätt - ja listan kunde göras lång. Och här har biblioteken en viktig roll tycker jag; att informera och undervisa både i informationskompetens och mediekompetens.
torsdag 12 mars 2009
SL-föreläsningen
Trots förhandsnervositet för det tekniska så gick allt ok. Bilderna lite suddiga och problem med ljudet i början, men när det väl kom igång så gick allt bra. Men lugn och ro behövde man precis som i ett vanligt klassrum. Och med lite mera erfarenhet, så är det säkert enklare att lyssna, se på bilderna och chatta på samma gång. Och med snabbare dator.
Som tur hade jag också kollat lite före den första föreläsningen att Kim samlar ihop oss och visar rätt väg. Precis som i folkskolan på 60-talet när lärarinnan ropade in eleverna när skolklockan var sönder....Tyvärr var det någon försenad elev som inte hade hittat in, som jag stötte på efter föreläsningen.
Så på det hela taget helt ok och definitivt en spännande erfarenhet. Och i vår kurs ett bra
komplement till föreläsningarna på plats i Åbo. Men föredrar att diskutera i ett fysiskt klassrum med identifierbara kurskamrater istället för med avatarer.
Som tur hade jag också kollat lite före den första föreläsningen att Kim samlar ihop oss och visar rätt väg. Precis som i folkskolan på 60-talet när lärarinnan ropade in eleverna när skolklockan var sönder....Tyvärr var det någon försenad elev som inte hade hittat in, som jag stötte på efter föreläsningen.
Så på det hela taget helt ok och definitivt en spännande erfarenhet. Och i vår kurs ett bra
komplement till föreläsningarna på plats i Åbo. Men föredrar att diskutera i ett fysiskt klassrum med identifierbara kurskamrater istället för med avatarer.
söndag 8 mars 2009
Uppgift 9.1 Second Life
Second Life artikeln från Biblioteken.fi av Kim Holmberg summerar vad Second Life är och hur biblioteken kommit med i SL, vad de gör där. Intressant att läsa att Åbo Akademi varit först ute bland universiteten i Finland att utnyttja SL i sin undervisning. Intressant var att läsa om att åsikterna bland studerande som använt SL är delade då det gäller frågan om SL stöder det sociala umgänget mellan studerande och om medstuderande är mera närvarande. Trots att vi på denna kurs har haft mycket kontakt med varandra via olika grupparbeten, via bloggkommentarer osv så saknar jag också den riktigta klassrumskontakten med de andra distans vuxenstuderande. Men som ett komplement till de andra studieformerna vi har haft under de olika kurserna så är SL förträffligt. Att för en föreläsning bara få sitta hemma vid datorn och delta hemifrån är ju lyxigt, att inte behöva resa till Åbo denhär gången.
Artikeln är lättläst och den har ju publicerats i Bibban, Finlands svenska biblioteksföreningens medlemstidningen är 2007. Den ger en grundläggande information för bibliotekarier om SL, så att säga basinformation. SL kan ju ses som en helt ny form för kontakt mellan bibliotekarier runt om i landet, ja runt om hela världen. Och man har en helt ny kanal för kontakt med andra professionella bibliotekarier och kan vara med om att bygga nya verksamhetsformer för biblioteken i webben i den virtuala världen. Här om nånstans får man låta fantasin flöda! Dels har man hittills utnyttjat SL i kontakt med andra bibliotekarier, men allt mer också utvecklar man tjänster och verksamhet för bibliotekens användare.
SL har ju växt otroligt under en relativt kort tidsperiod, såsom det gjort med flere andra sociala medier som kommit ut på marknaden i rätt tidpunkt. Kan SL stå sig i konkurrensen med andra virtuella världar. Och eftersom det är ett relativt litet bolag som står bakom SL, så hur är det med produktutvecklingen, grafik och användbarhet i fortsättningen? Om biblioteket etablerar sig i SL och så kommer någon ny form av virtual värld som blir populärare, hur går det då? Å andra sidan i dessa föränderliga tider ska man väl inte ödsla så mycket energi på tankarna "tänk om, vad händer sen". Beroende på var jag jobbar i framtiden, dvs hurudant bibliotek, så kan jag gott se mig själv vandra omkring i SL och knyta kontakter med andra bibliotekarier.
På tal om föränderliga tider och lättlästa texter. En av de andra texterna i denna modul Metaverse Roadmap Overview var nog allt annat än lättläst men gav en inblick i hur föränderlig den virtuella världen är. Begrepp som virtuella världar, spegelvärldar, lifelogging, augmented reality och metaverse förklaras, även om man kanske inte helt blir på det klara med alla framtidsvisioner och scenarier. Fantasin räcker inte helt enkelt till för att förstå allt vad som finns inom räckhåll då det gäller denna metaverse-världen.
Inom media i Finland har ju SL fått en hel del spaltmetrar denna vinter. Är det så att man först nu fått upp ögonen och presenterar fenomenet för den stora allmänheten? Helsingin Sanomat slog ju stort upp SL i februari på en hel sida. Aktualitetsprogrammet Ajankohtainen kakkonen hade förra tisdagen ett inslag, Virtuaalimaailma valoittaa, om SL som på Areenan finns att ses fram till 2.4.09. Märkte programmet först efteråt, för jag satt ju förstås vid datorn och gjorde uppgifter. Experten som intervjuas i programmet är ju förstås vår lärare Kim, som också intervjuades i Hesaris artikel. Inte alla vuxenstuderande förunnat att ha en verklig SL-expert som lärare på kursen.
Artikeln är lättläst och den har ju publicerats i Bibban, Finlands svenska biblioteksföreningens medlemstidningen är 2007. Den ger en grundläggande information för bibliotekarier om SL, så att säga basinformation. SL kan ju ses som en helt ny form för kontakt mellan bibliotekarier runt om i landet, ja runt om hela världen. Och man har en helt ny kanal för kontakt med andra professionella bibliotekarier och kan vara med om att bygga nya verksamhetsformer för biblioteken i webben i den virtuala världen. Här om nånstans får man låta fantasin flöda! Dels har man hittills utnyttjat SL i kontakt med andra bibliotekarier, men allt mer också utvecklar man tjänster och verksamhet för bibliotekens användare.
SL har ju växt otroligt under en relativt kort tidsperiod, såsom det gjort med flere andra sociala medier som kommit ut på marknaden i rätt tidpunkt. Kan SL stå sig i konkurrensen med andra virtuella världar. Och eftersom det är ett relativt litet bolag som står bakom SL, så hur är det med produktutvecklingen, grafik och användbarhet i fortsättningen? Om biblioteket etablerar sig i SL och så kommer någon ny form av virtual värld som blir populärare, hur går det då? Å andra sidan i dessa föränderliga tider ska man väl inte ödsla så mycket energi på tankarna "tänk om, vad händer sen". Beroende på var jag jobbar i framtiden, dvs hurudant bibliotek, så kan jag gott se mig själv vandra omkring i SL och knyta kontakter med andra bibliotekarier.
På tal om föränderliga tider och lättlästa texter. En av de andra texterna i denna modul Metaverse Roadmap Overview var nog allt annat än lättläst men gav en inblick i hur föränderlig den virtuella världen är. Begrepp som virtuella världar, spegelvärldar, lifelogging, augmented reality och metaverse förklaras, även om man kanske inte helt blir på det klara med alla framtidsvisioner och scenarier. Fantasin räcker inte helt enkelt till för att förstå allt vad som finns inom räckhåll då det gäller denna metaverse-världen.
Inom media i Finland har ju SL fått en hel del spaltmetrar denna vinter. Är det så att man först nu fått upp ögonen och presenterar fenomenet för den stora allmänheten? Helsingin Sanomat slog ju stort upp SL i februari på en hel sida. Aktualitetsprogrammet Ajankohtainen kakkonen hade förra tisdagen ett inslag, Virtuaalimaailma valoittaa, om SL som på Areenan finns att ses fram till 2.4.09. Märkte programmet först efteråt, för jag satt ju förstås vid datorn och gjorde uppgifter. Experten som intervjuas i programmet är ju förstås vår lärare Kim, som också intervjuades i Hesaris artikel. Inte alla vuxenstuderande förunnat att ha en verklig SL-expert som lärare på kursen.
tisdag 3 mars 2009
Övning 8.2. Bibliotek 2.0 förverkligat på olika sätt.
Jag bekantade mig med tre olika bibliotek. Det första var The University of Saskatchewan Library och deras RSS-beställningsmöjlighet till olika tidskrifter och databaser. Har redan märkt att har biblioteket på sin webbsida en bra slogan så är jag nästan redan såld för det biblioteket, de har åtminstone funderat på sin målsättning. Deras låter Engage, enlighten, explore at your library. Nice! På ett mycket åskådligt sätt kan man välja att plocka bland titlar på tidskrifter som man vill börja beställa RSS-flöden på. Men också enligt vem som publicerar kan man gå in och välja. Då jag jobbat på två små specialbibliotek inom områden där det inte (tillsvidare) publiceras så många elektroniska tidskrifter, så har en sådan här verksamhetsform inte ännu varit aktuell. Men jag ser verkligen nyttan av att åt kunden plocka fram i framtiden de tidskrifter som ger möjlighet till RSS. Målet skulle vara att göra informationen mera tillgänglig åt kunden.
Det andra jag valde var en skolblogg MabryOnline för Mabry Middle School. Tyvärr har sidan och bloggarna inte uppdaterats sedan 2007, så man vet inte vad som hänt - har bloggarna flyttat någon annanstans eller? Men iden att i en skola ha bloggande lärare, finns det månne redan på någon gymnasieskolas webbsida i Finland? Mycket informativ kunde det vara och nytt!
Under kursens gång har jag flere gånger sett bloggens möjligheter för biblioteken, också för små bibliotek och för specialbibliotek. Och desstuom för arkiv och muséer, eftersom ABM-samarbete ligger mig varmt om hjärat.
En blogg gör servicen mera personlig på ett bibliotek. Jag kunde tänka mig att använda bloggen för både marknadsföring och för att ta fram olika källor och nyheter (t.ex i ett släktforskningsbibliotek).
Ett yrkeshögskolebibliotek med klara rediga webbsidor är Kymenlaakson ammattikorkeakoulus bibliotek också med biblioteksblogg. Ett museums webbsida och blogg jag råkade hitta på jobbet idag var Sörmlandsmuseum , som har verkligen lockande webbsidor. De har gett sju historieintresserade ungdomar möjlighet att blogga på Youthood om ämnen som har med historia att göra. Något för bibliotek?? Ja bara fantasin finns så är vad som helst möjligt!
Det tredje jag valde var flickr och Bibliotek 2.0. Just det nätverket kom till, startat av två bibliotekarier, vid en workshop vid Tekniska högskolan i Blekinge år 2006. På flickr har man sedan satt bilder av och omkring nätverket. På nätverkets webbsida finns många intressanta diskussioner kring ämnet Bibliotek 2.0. Bland annat har Jonas Fransson ett inlägg år 2006
Hänger bibliotek 2.0 och web 2.0 ihop.?De tretton responserna är värda att läsa med tanke på veckans ämne.
Man har alltså kombinerat ett nätverk med att sätta bilder från en workshop. Då vi ordnar föredrag, seminarier -varför inte använda en bild publiceringskanal såsom flickr. Tänk att från släktforskningsdagar ha bilder, videoklipp kombinerat med en webbsida. Denhär formens Bibliotek 2.0 synliggörande är kanske lite mera tidskrävande än t.ex bloggar.
Och egentligen är ju huvudsaken att man börjar med något. Bloggar kanske är ett av de lättaste.
Kan inte låta bli att hänvisa till ett av biblioteken som vi hade som exempel i vår pp-presentation med Marina; Topeka & Shawnee County Public Library med mottot Your place. Stories you want, information you need and connection you seek. Gillar mottot verkligen!
Kolla från första sidan länkarna Gallery och Teens. Sidorna har många föreverklingsbara idéer i biblioteksverksamhet.
David Lee King jobbar på det biblioteket, och här hans råd gällande bloggar, Digital branch style guide, innehåller många bra tips för bibliotekarier.
Modul 8 avklarad. Intressanta artiklar och uppgifter. Åter igen massor med i bagaget(idéer,tankar och intryck) för fortsatt färd bland bibliotek och arkiv!
Det andra jag valde var en skolblogg MabryOnline för Mabry Middle School. Tyvärr har sidan och bloggarna inte uppdaterats sedan 2007, så man vet inte vad som hänt - har bloggarna flyttat någon annanstans eller? Men iden att i en skola ha bloggande lärare, finns det månne redan på någon gymnasieskolas webbsida i Finland? Mycket informativ kunde det vara och nytt!
Under kursens gång har jag flere gånger sett bloggens möjligheter för biblioteken, också för små bibliotek och för specialbibliotek. Och desstuom för arkiv och muséer, eftersom ABM-samarbete ligger mig varmt om hjärat.
En blogg gör servicen mera personlig på ett bibliotek. Jag kunde tänka mig att använda bloggen för både marknadsföring och för att ta fram olika källor och nyheter (t.ex i ett släktforskningsbibliotek).
Ett yrkeshögskolebibliotek med klara rediga webbsidor är Kymenlaakson ammattikorkeakoulus bibliotek också med biblioteksblogg. Ett museums webbsida och blogg jag råkade hitta på jobbet idag var Sörmlandsmuseum , som har verkligen lockande webbsidor. De har gett sju historieintresserade ungdomar möjlighet att blogga på Youthood om ämnen som har med historia att göra. Något för bibliotek?? Ja bara fantasin finns så är vad som helst möjligt!
Det tredje jag valde var flickr och Bibliotek 2.0. Just det nätverket kom till, startat av två bibliotekarier, vid en workshop vid Tekniska högskolan i Blekinge år 2006. På flickr har man sedan satt bilder av och omkring nätverket. På nätverkets webbsida finns många intressanta diskussioner kring ämnet Bibliotek 2.0. Bland annat har Jonas Fransson ett inlägg år 2006
Hänger bibliotek 2.0 och web 2.0 ihop.?De tretton responserna är värda att läsa med tanke på veckans ämne.
Man har alltså kombinerat ett nätverk med att sätta bilder från en workshop. Då vi ordnar föredrag, seminarier -varför inte använda en bild publiceringskanal såsom flickr. Tänk att från släktforskningsdagar ha bilder, videoklipp kombinerat med en webbsida. Denhär formens Bibliotek 2.0 synliggörande är kanske lite mera tidskrävande än t.ex bloggar.
Och egentligen är ju huvudsaken att man börjar med något. Bloggar kanske är ett av de lättaste.
Kan inte låta bli att hänvisa till ett av biblioteken som vi hade som exempel i vår pp-presentation med Marina; Topeka & Shawnee County Public Library med mottot Your place. Stories you want, information you need and connection you seek. Gillar mottot verkligen!
Kolla från första sidan länkarna Gallery och Teens. Sidorna har många föreverklingsbara idéer i biblioteksverksamhet.
David Lee King jobbar på det biblioteket, och här hans råd gällande bloggar, Digital branch style guide, innehåller många bra tips för bibliotekarier.
Modul 8 avklarad. Intressanta artiklar och uppgifter. Åter igen massor med i bagaget(idéer,tankar och intryck) för fortsatt färd bland bibliotek och arkiv!
måndag 2 mars 2009
Övning 8.1 Veckoartiklen
Modul 8:s texter är alla intressanta och läsvärda. Jag kom hem ikväll efter att ha varit på resandefot sedan fredagmorgon klockan sex då jag åkte till jobbet. Och efter ett intensivt veckoslut i Sverige med massor av upplevelser av annat slag så lyckas texterna engagera och inspirera mig.
Under kursens gång har jag flere gånger stött på bloggdiskussioner om ämnet Bibliotek 2.0, tagit del av flere bibliotekariers tankar kring ämnet, läst artiklar och inlägg. Därför kändes denhär modulens artikler mycket rätta och bra. Kimmo Tuominens artikel hade vi i en tidigare modul, men den säger så mycket mera nu, med lite erfarenhet av Web 2.0 verktyg och den interaktiva webben. Jack M Maness konstaterar mycket bra i sin artikel It rests on the foundation of libraries as a community service, but understands that as communities change, libraries must not only change with them, they must allow users to change the library. Ja, det är just förändringarnas vindar som blåser i 2000-talets bibliotek, förändringar på många nivårer både vad gäller service, informationssökningar, informationstjänster, personal och användare
De mångar artiklarna i denna modul ger ju också otroligt bra litteraturhänvisningar.
Veckoartiklen Library 2.0 Service for the next-generation library hör definitivt till en av de bästa under denhär kursen. Den förklarar på ett lättfattligt sätt vad Bibliotek 2.0 är - vad gäller förändringen, ja vad består det nya biblioteket av. Det väsentliga, hjärtat i Bibliotek 2.0, är den användarcentrerade förändringen, hur kunden/användaren tas med på ett helt nytt sätt.
En annan fråga är hur nå den långa svansen, personer som inte använder biblioteket.
På den ort där jag bor, finns biblioteket mitt i byn kan man säga. Varje dag går en hel del ungdomar i högstadie- och gymnasieålder förbi biblioteket, då de går till bussarna. Hur många tror ni går till bibban, och om de går ser man dem som en potential kundgrupp eller som störande kunder. Och hur många går till bibban för att få material till sina projekt? För den här målgruppen skulle nog Bibliotek 2.0 tankegångar ge otroligt mycket! Jag är säker på att med ganska enkla medel och projekt kunde man nå dessa ungdomar, och framförallt med rätt attityd.
Jag gick en gång under början av studierna in och frågade vilka databaser finns tillgängliga i bibban, kommer jag in på Nelli t.ex, jag fick till svar att de inte vet vilka databaser som är tillgängliga och ingen sa att de kunde ta reda på det åt mig heller......
Det som artikeln också gav var insikten att Bibliotek 2.0 nädvändigtvis inte behöver betyder en massa teknik, man kan börja med det fysiska biblioteket. Huvudsaken är att man når kunden genom någon serviceform, tar med kunden i ny sorts dialog och utvecklandet av tjänster och service, samt evaluerar kontinuerligt de tjänster man har, både gamla och nya.
Då vi fick ett nytt fint modernt bibliotek i centrum av Lojo (dit det är 10 km) för bara några år sedan och det fina nya biblioteket behövde personalresurser, så resulterade det i att vårt lokalbibliotek i Virkby skar ner på öppethållningstiderna. Man slopade helt enkelt lördagsöppet, vilket gör att jag som är en pendlare(och det är mången annan också på vår ort) och kommer sent hem vardagskvällarna knappast aldrig besöker den lokala bibban mera. Så bibban mistade en del av sina gamla kunder och här hjälpte ju inte användarnas protester
Artikeln är skriven i positiv anda med inspiration för biblioteken. Bibliotek 2.0 behöver inte betyda så invecklade och svåra koncept. Och denhär artikeln skulle man gott kunna rekommendera åt någon som på ett bibliotek är negativt inställd till Bibliotek 2.0.
Any service, physical or virtual, that successfully reaches users, is evaluated frequently, and makes use of customer input is a Library 2.0 service. Even older, traditional services can be Library 2.0 if criteria are met. Similarly, being new is not enough to make a service Library 2.0. skriver artikelförfattarna och det här tror jag att många bibliotekarier inte ens tänkt på. För många är Bibliotek 2.0 en massa teknik och man tänker inte på att man kan börja med små enkla saker först, innan man tar med webb 2.0 teknik. Och att man borde också ser över de tjänster som man redan har, hur kunde de göras mera Bibliotek 2.0-aktiga.
I slutet av artikeln fanns flere bra länkar både till artiklar och bloggar.
I början av kursen funderade jag varför just Bibliotek 2.0 kommer först senare i kursen och inte till först, men nu förstår jag. När man vi nu läst om bloggar, wikin , folksonomier, sociala nätverk mm så är det också lättare att förstå hela Bibliotek 2.0. filosofin.
Under kursens gång har jag flere gånger stött på bloggdiskussioner om ämnet Bibliotek 2.0, tagit del av flere bibliotekariers tankar kring ämnet, läst artiklar och inlägg. Därför kändes denhär modulens artikler mycket rätta och bra. Kimmo Tuominens artikel hade vi i en tidigare modul, men den säger så mycket mera nu, med lite erfarenhet av Web 2.0 verktyg och den interaktiva webben. Jack M Maness konstaterar mycket bra i sin artikel It rests on the foundation of libraries as a community service, but understands that as communities change, libraries must not only change with them, they must allow users to change the library. Ja, det är just förändringarnas vindar som blåser i 2000-talets bibliotek, förändringar på många nivårer både vad gäller service, informationssökningar, informationstjänster, personal och användare
De mångar artiklarna i denna modul ger ju också otroligt bra litteraturhänvisningar.
Veckoartiklen Library 2.0 Service for the next-generation library hör definitivt till en av de bästa under denhär kursen. Den förklarar på ett lättfattligt sätt vad Bibliotek 2.0 är - vad gäller förändringen, ja vad består det nya biblioteket av. Det väsentliga, hjärtat i Bibliotek 2.0, är den användarcentrerade förändringen, hur kunden/användaren tas med på ett helt nytt sätt.
En annan fråga är hur nå den långa svansen, personer som inte använder biblioteket.
På den ort där jag bor, finns biblioteket mitt i byn kan man säga. Varje dag går en hel del ungdomar i högstadie- och gymnasieålder förbi biblioteket, då de går till bussarna. Hur många tror ni går till bibban, och om de går ser man dem som en potential kundgrupp eller som störande kunder. Och hur många går till bibban för att få material till sina projekt? För den här målgruppen skulle nog Bibliotek 2.0 tankegångar ge otroligt mycket! Jag är säker på att med ganska enkla medel och projekt kunde man nå dessa ungdomar, och framförallt med rätt attityd.
Jag gick en gång under början av studierna in och frågade vilka databaser finns tillgängliga i bibban, kommer jag in på Nelli t.ex, jag fick till svar att de inte vet vilka databaser som är tillgängliga och ingen sa att de kunde ta reda på det åt mig heller......
Det som artikeln också gav var insikten att Bibliotek 2.0 nädvändigtvis inte behöver betyder en massa teknik, man kan börja med det fysiska biblioteket. Huvudsaken är att man når kunden genom någon serviceform, tar med kunden i ny sorts dialog och utvecklandet av tjänster och service, samt evaluerar kontinuerligt de tjänster man har, både gamla och nya.
Då vi fick ett nytt fint modernt bibliotek i centrum av Lojo (dit det är 10 km) för bara några år sedan och det fina nya biblioteket behövde personalresurser, så resulterade det i att vårt lokalbibliotek i Virkby skar ner på öppethållningstiderna. Man slopade helt enkelt lördagsöppet, vilket gör att jag som är en pendlare(och det är mången annan också på vår ort) och kommer sent hem vardagskvällarna knappast aldrig besöker den lokala bibban mera. Så bibban mistade en del av sina gamla kunder och här hjälpte ju inte användarnas protester
Artikeln är skriven i positiv anda med inspiration för biblioteken. Bibliotek 2.0 behöver inte betyda så invecklade och svåra koncept. Och denhär artikeln skulle man gott kunna rekommendera åt någon som på ett bibliotek är negativt inställd till Bibliotek 2.0.
Any service, physical or virtual, that successfully reaches users, is evaluated frequently, and makes use of customer input is a Library 2.0 service. Even older, traditional services can be Library 2.0 if criteria are met. Similarly, being new is not enough to make a service Library 2.0. skriver artikelförfattarna och det här tror jag att många bibliotekarier inte ens tänkt på. För många är Bibliotek 2.0 en massa teknik och man tänker inte på att man kan börja med små enkla saker först, innan man tar med webb 2.0 teknik. Och att man borde också ser över de tjänster som man redan har, hur kunde de göras mera Bibliotek 2.0-aktiga.
I slutet av artikeln fanns flere bra länkar både till artiklar och bloggar.
I början av kursen funderade jag varför just Bibliotek 2.0 kommer först senare i kursen och inte till först, men nu förstår jag. När man vi nu läst om bloggar, wikin , folksonomier, sociala nätverk mm så är det också lättare att förstå hela Bibliotek 2.0. filosofin.
Närstudieträff
Det blev en kort närstudieträff, eftersom jag var på plats bara på fredag och sen åkte till Sverige. Missade således lördagens diskussioner, men har fått "rapport" av Marina. Ikväll hemkommen från Sverige, har jag också kollat kommentarerna till vår pp-presentation på Jaiku.
Jaiku var en intressant bekantskap, men det tog en stund innan man kunde koppla bort ljudet av tangentknapprande när man själv höll sin presentation. Dessutom var man ju nyfiken på hurudana kommentarer man fått. Jag har hållit en del föreläsningar om att börja släktforska och om släktforskning och Internet, men att hålla något åt expertåhörare, som ni är är alltid lite extra spännande.
En sak jag saknat under vår kurshelhet sedan hösten 2007 är kontakten med er andra vuxenstuderande. Man känner inte ens igen alla som är med på kursen, när vi också varit indelade i olika grupper. Vi har diskuterat på Moodle, vilket varit helt bra, och efter denna kurs kan vi också göra det i olika sociala medier :-) .Närstudieträffarna är dock ofta så intensiva och fulla med program och det inte blir tid över för annan diskussion i anslutning till studierna ; praktikplatser och erfarenheterna av dessa, hur man upplevt studierna - har man haft nytta av dem i jobbet osv. Tyvärr har vi inte flere närtudieträffar under vårens gång och nästa gång vi träffas är det höst. Men kanske får vi ta det då?
Jaiku var en intressant bekantskap, men det tog en stund innan man kunde koppla bort ljudet av tangentknapprande när man själv höll sin presentation. Dessutom var man ju nyfiken på hurudana kommentarer man fått. Jag har hållit en del föreläsningar om att börja släktforska och om släktforskning och Internet, men att hålla något åt expertåhörare, som ni är är alltid lite extra spännande.
En sak jag saknat under vår kurshelhet sedan hösten 2007 är kontakten med er andra vuxenstuderande. Man känner inte ens igen alla som är med på kursen, när vi också varit indelade i olika grupper. Vi har diskuterat på Moodle, vilket varit helt bra, och efter denna kurs kan vi också göra det i olika sociala medier :-) .Närstudieträffarna är dock ofta så intensiva och fulla med program och det inte blir tid över för annan diskussion i anslutning till studierna ; praktikplatser och erfarenheterna av dessa, hur man upplevt studierna - har man haft nytta av dem i jobbet osv. Tyvärr har vi inte flere närtudieträffar under vårens gång och nästa gång vi träffas är det höst. Men kanske får vi ta det då?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)