Modul 8:s texter är alla intressanta och läsvärda. Jag kom hem ikväll efter att ha varit på resandefot sedan fredagmorgon klockan sex då jag åkte till jobbet. Och efter ett intensivt veckoslut i Sverige med massor av upplevelser av annat slag så lyckas texterna engagera och inspirera mig.
Under kursens gång har jag flere gånger stött på bloggdiskussioner om ämnet Bibliotek 2.0, tagit del av flere bibliotekariers tankar kring ämnet, läst artiklar och inlägg. Därför kändes denhär modulens artikler mycket rätta och bra. Kimmo Tuominens artikel hade vi i en tidigare modul, men den säger så mycket mera nu, med lite erfarenhet av Web 2.0 verktyg och den interaktiva webben. Jack M Maness konstaterar mycket bra i sin artikel It rests on the foundation of libraries as a community service, but understands that as communities change, libraries must not only change with them, they must allow users to change the library. Ja, det är just förändringarnas vindar som blåser i 2000-talets bibliotek, förändringar på många nivårer både vad gäller service, informationssökningar, informationstjänster, personal och användare
De mångar artiklarna i denna modul ger ju också otroligt bra litteraturhänvisningar.
Veckoartiklen Library 2.0 Service for the next-generation library hör definitivt till en av de bästa under denhär kursen. Den förklarar på ett lättfattligt sätt vad Bibliotek 2.0 är - vad gäller förändringen, ja vad består det nya biblioteket av. Det väsentliga, hjärtat i Bibliotek 2.0, är den användarcentrerade förändringen, hur kunden/användaren tas med på ett helt nytt sätt.
En annan fråga är hur nå den långa svansen, personer som inte använder biblioteket.
På den ort där jag bor, finns biblioteket mitt i byn kan man säga. Varje dag går en hel del ungdomar i högstadie- och gymnasieålder förbi biblioteket, då de går till bussarna. Hur många tror ni går till bibban, och om de går ser man dem som en potential kundgrupp eller som störande kunder. Och hur många går till bibban för att få material till sina projekt? För den här målgruppen skulle nog Bibliotek 2.0 tankegångar ge otroligt mycket! Jag är säker på att med ganska enkla medel och projekt kunde man nå dessa ungdomar, och framförallt med rätt attityd.
Jag gick en gång under början av studierna in och frågade vilka databaser finns tillgängliga i bibban, kommer jag in på Nelli t.ex, jag fick till svar att de inte vet vilka databaser som är tillgängliga och ingen sa att de kunde ta reda på det åt mig heller......
Det som artikeln också gav var insikten att Bibliotek 2.0 nädvändigtvis inte behöver betyder en massa teknik, man kan börja med det fysiska biblioteket. Huvudsaken är att man når kunden genom någon serviceform, tar med kunden i ny sorts dialog och utvecklandet av tjänster och service, samt evaluerar kontinuerligt de tjänster man har, både gamla och nya.
Då vi fick ett nytt fint modernt bibliotek i centrum av Lojo (dit det är 10 km) för bara några år sedan och det fina nya biblioteket behövde personalresurser, så resulterade det i att vårt lokalbibliotek i Virkby skar ner på öppethållningstiderna. Man slopade helt enkelt lördagsöppet, vilket gör att jag som är en pendlare(och det är mången annan också på vår ort) och kommer sent hem vardagskvällarna knappast aldrig besöker den lokala bibban mera. Så bibban mistade en del av sina gamla kunder och här hjälpte ju inte användarnas protester
Artikeln är skriven i positiv anda med inspiration för biblioteken. Bibliotek 2.0 behöver inte betyda så invecklade och svåra koncept. Och denhär artikeln skulle man gott kunna rekommendera åt någon som på ett bibliotek är negativt inställd till Bibliotek 2.0.
Any service, physical or virtual, that successfully reaches users, is evaluated frequently, and makes use of customer input is a Library 2.0 service. Even older, traditional services can be Library 2.0 if criteria are met. Similarly, being new is not enough to make a service Library 2.0. skriver artikelförfattarna och det här tror jag att många bibliotekarier inte ens tänkt på. För många är Bibliotek 2.0 en massa teknik och man tänker inte på att man kan börja med små enkla saker först, innan man tar med webb 2.0 teknik. Och att man borde också ser över de tjänster som man redan har, hur kunde de göras mera Bibliotek 2.0-aktiga.
I slutet av artikeln fanns flere bra länkar både till artiklar och bloggar.
I början av kursen funderade jag varför just Bibliotek 2.0 kommer först senare i kursen och inte till först, men nu förstår jag. När man vi nu läst om bloggar, wikin , folksonomier, sociala nätverk mm så är det också lättare att förstå hela Bibliotek 2.0. filosofin.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Bibliotek 2.0 behöver inte vara något farligt och nytt! Just det!
SvaraRaderaäven med enkla medel, MEN öppet sinnelag kunde man göra mycket för att omsätta bibliotek 2.0-tankar i praktiken. Börja t.ex. bara med att på bibban ordna en kursserie om informationskompetens, om informationssökning och om bibliotek 2.0! - Det behöver inte vara dyrt, det kan berika den lilla ortens kurs- och programutbud. Bli bekant med kunderna, kunderna med varandra, inflyttare-gamla ortsbor, över språkgränserna. I Nillas Virkby och mitt Sjundeå (grannorter) skulle dylikt vara mycket välkommet.
jag är säker på att en sådan början kunde sätta snöbollen i rörelse och få mycket till stånd på Bibliotek 2.0-fronten. OCH som sagt, Bibliotek 2.0 behöver inte betyda en massa ny teknologi, inte ens datorer, bara att glänta/öppna biblioteksdörrarna på ett nytt sätt! Viktiga aspekter i dagens skuldtyngda kommuner.
Det stämmer att Bibliotek 2.0 inte bara är teknik, utan biblioteken kan utgå från var de är för tillfället och även utveckla de fysiska tjänsterna. Det går att bjuda in användare till deltagande genom att t.ex. ha diskussions- och författarkvällar, föreläsningar och bokcirklar. Man kan även ordna träffar för olika grupper t.ex. invandrare. Det viktiga är att vara i dialog med användarna och ha en öppen attityd till förändringar.
SvaraRaderaJag tyckte också om veckans artikel. Det är just så at bibliotekarier kan börja med små enkla saker först innan man tar med webb 2.0-teknik. Jag tycker också att det är en bra sak att bibliotek 2.0 filosofi inte kommer först i kursen utan senare när man har redan bekantat sig med olika tjänster...
SvaraRaderaJag tyckte också att veckans artikel var intressant. Men samtidigt reagerar jag nog på att Bibliotek 2.0 egentligen är ett rätt vagt begrepp. Dessutom var jag besviken på att artikeln egentligen saknar ett socialt perspektiv - i betydelsen samhällsvetenskapligt. Det tutas ut att biblioteken når nya kunder med nya interaktiva webbtjänster - det skulle vara intressant att se om så faktiskt är fallet i någon högre grad.
SvaraRaderaFör den delen av bibliotekspersonalen som blir ryggar tillbaka för Bibliotek 2.0 och kanske tar en aggressivt negativ inställning till saken (kanske för att de egentligen är lite rädda fär det okända – vem skulle inte vara det?) borde man använda något annat uttryck än Bibliotek 2.0. Egentligen är ju hela termen, Bibliotek 2.0, onödigt uppskruvad, som Gunnar skriver i sin blogg verkar det ju nu som om allt måste vara 2.0. Kanske man ibaln kunde helt enkelt tala bara om utveckling, något som sker helt normalt. Bibliotek 2.0 får det att låta som något som sker här, nu och genast (snabbt annars kanske man blir efter), fastän det egentligen är frågan om en helt naturlig utveckling som pågått alltid och alltid kommer att pågå.
SvaraRaderaEn liten kommentar till din observation att ungdomarna bara går förbi biblioteket: i en annan av artiklarna om Bibliotek 2.0 föreslogs att det skulle finnas länkar till bibliotekens tjänster på de ställen där kunder/studerande också annars "rör sig", där de är "hemma", t.ex. på universitetens kår- eller kurssidor. Poängen var att man inte skulle behöva gå till en speciell sajt för att hitta biblioteket utan biblioteket skulle finnas där man ändå rör sig. Bokbussar!
SvaraRadera