Mina uppgifter under kurserna brukar lämans in sista kvällen, jag är oftast ute i sista minuten. Men nu ska jag skärpa mig. Veckoartikeln av Darlene Fichter, var som någon kommenterade i sin blogg fem år gammal. Men trots det innehöll den många bra synpunkter även om det var fråga om självklarheter.
Bloggarna utmanar definitivt de tradtionella medierna och är för biblioteken och arkiven en kompletterande kanal att nå ut. För att upprätthålla en blogg behöver man inte var tekniskt kunnig, och det är väl en orsak till varför de blivit så populära.
Artikeln tar upp faktorer som man bör fundera på innan man på ett bibliotek börjar blogga. Vem vill man nå ut till, dvs hur ser målgruppen ut? Vill man marknadsföra sina tjänster eller öka medvetandet om tillgängliga tjänster? Vill man få besökare till det fysiska biblioteket eller öka besöksfrekvensen till de virtuella biblioteket? Även om det är självklara saker så är det säkert bra att man funderar på dessa saker innan man börjar med en blogg
Artikeln ger konkreta tips hur man genom bloggandet kan marknadsföra biblioteket, och det är just praktiska tips som kan ge statskottet för något bibliotek som är intresserad av att sätta igång med sin blogg.
Jag tänker på kommunala bibliotek i mindre kommuner och städer; kunde man inte tänka sig ett bloggsamarbete med andra informationsförsörjande organisationer; lokalarkiv och museum (ArkivBibliotekMuseum-samarbetet)? Där man regelbundet berättar om nyheter, händelser, tillskott i samlingarna osv?
Det specialbibliotek(släktforskning) som jag jobbade på i flere år skulle vara mycket förtjänt av en bloggande bibliotekarie. Man kunde berätta om aktuella händelser, nya källor, ny släktforskningslitteratur såsom släktböcker, arkivnytt, nyttiga internetlänkar osv. för släktforskare, som ständigt är nyfikna på källor de kan ha nytta av i sin forskning.
Personligen har jag varit väldigt skeptiskt till bloggvärlden - tidigare, men nu!
Biblioteksblogg är för mig nu definitivt ett verktyg att användas i marknadsföringen, men också ett medel i omvärldsbevakningen. Även om det kommer att dröja innan jag själv börjar blogga professionellt. Men genom att följa med bloggar inom de områden man är intresserad av, det må vara biblioteksvärlden eller som i mitt fall också släktforskning, så vet man ju vad som händer, nya idéer, tankar, information och projekt osv.
På tal om att bli känd för sin blogg och bloggarnas betydelse. I söndagens Helsingin Sanomat kunde man läsa on Verkon valtiatar Arianna Huffington på ekonomisidan. Hon har blivit världsberömd och rik med sin blogg och nättidning och har mycket kända personer som bloggar på hennes sidor. De nya medierna utmanar och kompletterar de gamla!
tisdag 27 januari 2009
måndag 26 januari 2009
Man ska inte vara rädd!
Hej! Ja , så har man då haft tid att smälta en del av det vi lärde oss på fredag och lördag. Nu har jag beställt allas bloggar till min Reader, men kom bara till 26 förutom mig själv. Jag undrar vems jag missat, ska vi inte vara 30 på kursen?? Måste kolla ännu efter ett par dagar när alla säkert är med i bloggandet. Google Reader har kommit för att stanna hos mig, jag gillar den!
Närstudiedagarna var informativa och lärorika. Jag kunde ha lyssnat på Kim på fredagen mycket längre, även om man hade en hel arbetsvecka bakom sig, så intressant var det. Jag hade hunnit läsa Caseys bok före närstudieträffen så jag hade läst om en del exempel på vad sociala medier innebär. Båda våra rekommenderade kursböcker är bra för de har en massa praktiska förslag på Web 2.0 lösningar och innovativa exempel från olika bibliotek och en hel del länktips. Av det vi lärde oss så hade jag bara själv sysslat med powerpoint, det andra var nytt.
Second Life var nog lite för avancerat för mig ännu, jag funderar också hur våra hemdatorer ska kunna klara av programmet. Och att genast man visar sig i virtualvärlden bli tilltalad AndU? av en annan avatar, får ju en att hicka till. Man kan inte ens de sociala koderna, kan knappt röra sig i den nya världen, vet inte hur man "pratar" och svarar och tar de första trevande i virtualvärlden och så börjar någon prata med en!!
I andras bloggar läser jag att vi bland oss har många som bekantat sig med de sociala medierna, vi har en webbredaktör med oss osv. Jag hoppas ni som är längre hunna har tålamod med oss som tar de första stegen och med våra frågor och funderingar! Åtmistone har jag tyckt mig märka en stämning på kursen, att man vågar fråga även "dumma" frågor, även om sådana ju egentligen inte finns. Och att ni har tålamod med oss fossiler från en annan tidsrymd!
Det kommer att bli två intensiva månader framöver; att blogga och följa med andras bloggar, läsa veckoartiklarna och kommentera dem, dessutom i något skede börja med wikin och det andra arbete. Började idag med att söka lite litteratur till Marinas och mitt arbetet, men hittade inte riktigt sådant jag tänkt mig. Inga fritidsproblem de följande två månaderna.
För mig själv är det mycket fråga om attitydförändringar, att tillägna sig ny kunskap och delvis nytt sätt att tänka, och jag antar att det är det också för en hel del andra som jobbar på bibliotek och arkiv. Man har hört något om det nya web 2.0 och bibliotek 2.0; bloggar, virtuala världar, sociala medier mm. Men man har kanske inte haft chans att stifta närmare bekantskap med dem och nu har man det genom denhär kursen. Både såväl med alla nya innovativa lösningar och också cyberhot som web 2.0 för med sig i vårt arbete.
Som min son sa att deras mattelärare sa i gymnasiet, man ska inte vara rädd. Det är ju ofta det vi är inför allt det nya(åtminstone om man är medelålders); hur ska man lära sig, hur ska man klara av allt nytt, vad är det för idé med allt det nya osv. Mina första stapplande steg är tagna i bloggvärlden åtminstone och Google Reader har kommit till mig för att stanna!
Närstudiedagarna var informativa och lärorika. Jag kunde ha lyssnat på Kim på fredagen mycket längre, även om man hade en hel arbetsvecka bakom sig, så intressant var det. Jag hade hunnit läsa Caseys bok före närstudieträffen så jag hade läst om en del exempel på vad sociala medier innebär. Båda våra rekommenderade kursböcker är bra för de har en massa praktiska förslag på Web 2.0 lösningar och innovativa exempel från olika bibliotek och en hel del länktips. Av det vi lärde oss så hade jag bara själv sysslat med powerpoint, det andra var nytt.
Second Life var nog lite för avancerat för mig ännu, jag funderar också hur våra hemdatorer ska kunna klara av programmet. Och att genast man visar sig i virtualvärlden bli tilltalad AndU? av en annan avatar, får ju en att hicka till. Man kan inte ens de sociala koderna, kan knappt röra sig i den nya världen, vet inte hur man "pratar" och svarar och tar de första trevande i virtualvärlden och så börjar någon prata med en!!
I andras bloggar läser jag att vi bland oss har många som bekantat sig med de sociala medierna, vi har en webbredaktör med oss osv. Jag hoppas ni som är längre hunna har tålamod med oss som tar de första stegen och med våra frågor och funderingar! Åtmistone har jag tyckt mig märka en stämning på kursen, att man vågar fråga även "dumma" frågor, även om sådana ju egentligen inte finns. Och att ni har tålamod med oss fossiler från en annan tidsrymd!
Det kommer att bli två intensiva månader framöver; att blogga och följa med andras bloggar, läsa veckoartiklarna och kommentera dem, dessutom i något skede börja med wikin och det andra arbete. Började idag med att söka lite litteratur till Marinas och mitt arbetet, men hittade inte riktigt sådant jag tänkt mig. Inga fritidsproblem de följande två månaderna.
För mig själv är det mycket fråga om attitydförändringar, att tillägna sig ny kunskap och delvis nytt sätt att tänka, och jag antar att det är det också för en hel del andra som jobbar på bibliotek och arkiv. Man har hört något om det nya web 2.0 och bibliotek 2.0; bloggar, virtuala världar, sociala medier mm. Men man har kanske inte haft chans att stifta närmare bekantskap med dem och nu har man det genom denhär kursen. Både såväl med alla nya innovativa lösningar och också cyberhot som web 2.0 för med sig i vårt arbete.
Som min son sa att deras mattelärare sa i gymnasiet, man ska inte vara rädd. Det är ju ofta det vi är inför allt det nya(åtminstone om man är medelålders); hur ska man lära sig, hur ska man klara av allt nytt, vad är det för idé med allt det nya osv. Mina första stapplande steg är tagna i bloggvärlden åtminstone och Google Reader har kommit till mig för att stanna!
lördag 24 januari 2009
Den första bloggdagen
Ja, så var det slut på den kursdagen. Och man har en massa nytt att smälta som Kim och Isto lärt oss idag; bloggar, wikin, google reader, powerpoint och Second Life. Det kommer att ta lite tid att ta åt sig allt man lärt sig. Men det har varit otroligt intressant! Det svåraste var nog att få grepp om Second Life; det är nog inte lätt med virtualvärlden - hur ska man röra sig, vad svarar man när någon vilt främmande avatar tilltalar en mittiallt när man inte ens vet hur alla kommandon fungerar osv. Och hur hittar men i den nya världen! Men man får väl lära sig så småningom även om den världen känns väldigt främmande för mig just nu.
Första inlgget
Hej! Ett litet steg för mänskligheten, eller egentligen inget steg alls, men ett oändligt stort steg för mig ut i cybervärlden är denna blogg. Ett stort äventyr har börjat och det känns helt overkligt, men spännande att lära sig något helt nytt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)