Jag surfade lite runt på de olika sociala nätverkens sidor som var föreslagna i veckouppgiften. För en totalt oerfaren social "nätverkare" så var det nog inte lätt att komma in i de olika nätverkens uppbyggnad. De flesta kräver ju registrering för att öppna sig helt för en användare. Eftersom jag nu registrerat mig under kursen i en hel del (senast i dag i Jaiku) så valde jag att inte registrera mig i något av de nätverk som föreslogs, utan bekantade mig med dem utan registrering. Och en del kräver ju registrering för att överhuvudtaget komma in i dem och bekanta sig med dem. Dessutom kräver ju användningen av de olika sociala nätverken övning för att förstå hur de är uppbyggda och hur de fungerar, vilken nytta man kan ha av dem i bibliotekssyfte osv. Och lära sig detta tar tid.
YouTube är ju ett socialt nätvek som det är ganska lätt att söka i, men tyvärr gav sökorden library och bibliotek också många träffar som inte var aktuella med just denhär uppgiften. Precis som ett par andra kursdeltagare bloggat om.
Kollade också upp det finländska sociala nätverket IRC-Galleria. Fick inga träffar med sökordet bibliotek i sökrutan yhteisöt, däremot flere träffar med ordet kirjasto. Många av grupperna har inte många medlemmar, finns det inget intresse av bibliotek på IRC-Galleria eller kan man bara inte marknadsföra sig?? Eller är IRC-Galleria inte det rätta forumet för biblioteken. Kanske jag som icke-registrerad användare inte heller riktigt fatta söklogiken - allt är möjligt.
Koivukylän-kirjasto var ett bibliotek som fanns på IRC-Galleria och på sidan fanns en link till bibliotekets webbsida. Och sloganen "Jos et mene baariin vaihtoehtona on kirjasto" finns också på sidan i IRC-Galleria......hm??! Vilken målgrupp vill man nå med den meningen? Communityn har inte många medlemmar och den som är "ylläpitäjä" för just den communityn har också egna privata bilder på sin sida.
Jag fick också upp ett bibliotek Elävä kirjasto, som är en del av ett projekt som riktar sig inom ungdomsarbete, riktar sig till skolor, församlingar, samfund, bibliotek. Man har som uppgift att minska på fördomar och istället för att låna böcker lånar man ut människor för diskussion. Alltså inte bibliotek i den mening vi skall utforska, men intressant ändå är användningen av ordet kirjasto.
Med tanke på hur stort och populärt bland ungdomarna under 20 IRC-galleria är, så tycker jag att biblioteken verkligen inte utnyttjat just detta sociala nätverk. Kanske hänger det ihop med att man skall registrera sig med bilder, kommentera bilder och i finländska bibliotek är vi kanske inte så bra på att visualisera vårt fysiska bibliotek och våra samlingar. Å andra sidan ställs man inför det faktum att flere bibliotek ännu har i sina ordningsregler att man inte får utnyttja bibliotekets datorer för att vara på t.ex Facebook eller IRC-Galleria. Även bibliotek som används nästan enbart av ungdomar t.ex läroanstalters bibliotek. Det betyder ju att man sänder ut lite konstiga budskap, å andra sidan är väl just inte dessa bibliotek i sociala nätverk. För man kan ju inte förespråka att man skall vara där kunderna är om man samtidigt inte kan använda kunddatorer till just sociala nätverk, eller? Eller har bibliotek med sådana regler fördomar mot sociala nätverk, eller bara strikta säkerhetsregler?
En närvaro i ett socialt nätverk kräver ju arbetsinsats av personal eller någon i personalen och övning i att använda forumet på bästa sätt för biblioteket. Sidorna ska uppdateras och hållas aktuella, det får inte vara ett mål att man bara ska vara närvarande i sociala nätverk. Av biblioteken krävs innovation och nya tankar för att hitta de lämpliga formerna av närvaro i de olika sociala nätverken. Och det som passar för ett bibliotek är kanska inte lämpligt och en bra lösning för ett annat bibliotek (allmänna bibliotek -specialbibliotek). Själv skulle jag också föredra att man som bibliotekarie håller de professionella och personliga sidorna definitivt åtskills i sociala nätverken.
En fråga som jag också ställt mig är hur ska biblioteket kunna välja vilket socialt nätverk de ska vara med i, när utbudet är stort. Det kvalitativa nätverket eller det kvantitativa(populärast, mest användare)? Och även om jag inte personligen är enbart positivt inställd till bibliotekens närvaro i olika sociala nätverk, har vi råd att inte gå med vad betyder det på längre sikt om vi helt lämnar oss utanför? Just för att en stor grupp potentiella biblioteksanvändare rör sig i dem och den gruppen bara växer.
Biblioteken som funderar på att gå med i olika sociala nätverk har ju stor nytta av omvärldsbevakning, se och följa med hur har andra bibliotek gjort, hur fungerar deras profiler, vad är bra och innovativt, hur ser nya lösningar ut. Och då tänker jag också på idéer utanför landets geogafiska gränser.
måndag 23 februari 2009
onsdag 18 februari 2009
Uppgift 6.1. Libraries and Facebook
Artikeln bygger på Lassie-projektets erfarenheter av Facebook under tiden mars 2007-januari 2008, då Facebooks popularitet ökade explosionsartat i Storbritanninen. Artikeln är lite tudelad, tycker jag. Man redogör för vilken nytta både bibliotek och bibliotekarier har av Facebook, och vad man bör tänka på. Men går i slutet t.ex in för goda råd för bibliotekarier som vill ansluta sig till Facebook, men mera med tanke på om en bibliotekarie ansluter sig privat. Jag saknar råd i artikeln eller från projektet vad bibliotek bör tänka på om de går med i Facebook. Man konstaterar dock i slutet av artikeln, att man inte haft möjlighet till detta i just dethär projekt pg.a. tidsbrist.
Just i dethär Lassie-projektet har man gått lite annorlunda tillväga, man baserar erfarenheterna på litteraturen och på erfarenheter som bygger på bibliotekarier som använt Facebook. Man har alltså inte byggt upp en bibliotekssida i Facebook. Målet för projektet var att undersöka användningen av biblioteksrelaterade applikationer på Facebook och ge rekommendationer hur bibliotek kan använda Facebook.
I litteraturöversikten i undersökningen refererar man till faktorer som bibliotekarier reflekterat över, alltså bibliotekarier som använt Facebook. Sådana faktorer var bl.a säkerhetsfrågor, Facebooks kommersialism, hur få tid att lära sig använda sociala nätverk för att få det mesta ut av dem. Litteraturöversikten över gjorda undersökningar gav delade åsikter. Man refererar också över projektmedlemmarnas erfarenheter av Facebook och man berättar om några grupper på Facebook för bibliotekarier samt om applikationer(Apps) som är bra för bibliotek.
Efersom jag inte är på Facebook, bara följt med vid sidan om vad mina barn gör där och hur deras sidor ser ut, så har jag ingen egen erfarenhet av detta sociala nätverk.
Biblioteksapplikationerna var för mig nya och gav värdefull kunskap. Annars var det en hel del allmänna saker som kom fram om Facebook. Men som sagt saknade jag konkreta förslag för hur bibliotek kan marknadsföra sig via Facebook och vad de bör tänka på. Lite mera glöd, innovation och iver i artikeln, för vad detta social nätverk ger möjlighet till och innebär för bibliotek, saknade jag också.
Just i dethär Lassie-projektet har man gått lite annorlunda tillväga, man baserar erfarenheterna på litteraturen och på erfarenheter som bygger på bibliotekarier som använt Facebook. Man har alltså inte byggt upp en bibliotekssida i Facebook. Målet för projektet var att undersöka användningen av biblioteksrelaterade applikationer på Facebook och ge rekommendationer hur bibliotek kan använda Facebook.
I litteraturöversikten i undersökningen refererar man till faktorer som bibliotekarier reflekterat över, alltså bibliotekarier som använt Facebook. Sådana faktorer var bl.a säkerhetsfrågor, Facebooks kommersialism, hur få tid att lära sig använda sociala nätverk för att få det mesta ut av dem. Litteraturöversikten över gjorda undersökningar gav delade åsikter. Man refererar också över projektmedlemmarnas erfarenheter av Facebook och man berättar om några grupper på Facebook för bibliotekarier samt om applikationer(Apps) som är bra för bibliotek.
Efersom jag inte är på Facebook, bara följt med vid sidan om vad mina barn gör där och hur deras sidor ser ut, så har jag ingen egen erfarenhet av detta sociala nätverk.
Biblioteksapplikationerna var för mig nya och gav värdefull kunskap. Annars var det en hel del allmänna saker som kom fram om Facebook. Men som sagt saknade jag konkreta förslag för hur bibliotek kan marknadsföra sig via Facebook och vad de bör tänka på. Lite mera glöd, innovation och iver i artikeln, för vad detta social nätverk ger möjlighet till och innebär för bibliotek, saknade jag också.
Facebook-på tapeten igen
I dagens Helsingin Sanomat finns en artikel Facebookin käyttöehdot nostivat jälleen kohun där underrubriken lyder Internetin sosiaalisten verkostojen oikeudet hakevat muotoaan. Artikeln i tidningen är lite längre än i nätversionen.
Enligt artikeln har Facbook ca 175 miljoner aktiva medlemmar och är troligen den populäraste sajten. I en av de kommande modulerna ska vi kolla olika tjänsters användaravtal så här lite försmak till den diskussionen. Och i den modul vi har denna vecka ska vi ju kolla vd biblioteken gör i de olika sociala nätverken.
I artikeln kan man läsa följande: Internetpalveluiden käyttöehdot jäävät tyypillisesti lukematta palveluiden käyttäjiltä. Myös Facebookin käyttöehtoihin tehty muutos oli jäädä huomioitta ennen kuin kuluttajansuoja-asioihin keskittynyt verkkosivusto nosti sen esille. I detta aktuell fall har Facebook gått och ändrat andvändar avtalet så att det ger möjlighet att Facebook kan använda dina uppgifter även efter att du avslutat ditt konto.
Enligt artikeln har Facbook ca 175 miljoner aktiva medlemmar och är troligen den populäraste sajten. I en av de kommande modulerna ska vi kolla olika tjänsters användaravtal så här lite försmak till den diskussionen. Och i den modul vi har denna vecka ska vi ju kolla vd biblioteken gör i de olika sociala nätverken.
I artikeln kan man läsa följande: Internetpalveluiden käyttöehdot jäävät tyypillisesti lukematta palveluiden käyttäjiltä. Myös Facebookin käyttöehtoihin tehty muutos oli jäädä huomioitta ennen kuin kuluttajansuoja-asioihin keskittynyt verkkosivusto nosti sen esille. I detta aktuell fall har Facebook gått och ändrat andvändar avtalet så att det ger möjlighet att Facebook kan använda dina uppgifter även efter att du avslutat ditt konto.
måndag 16 februari 2009
Delicious-kontot
Har nu registrerat mig i Delicious http://delicious.com/Nillape och skapat en beställning på informationssökning och tiedonhaku, nu till att börja med. Tills jag kommer underfund med hur det hela fungerar. I flere blogginlägg har jag läst hur lätt ni andra tyckte det var, att registrera sig, göra beställning osv. ja att överhuvudtaget använda Delicious. Kanske jag tycker likadant en dag, men idag kändes det nog allt annat än lätt. Suck! Man borde ha någon bredvid sig som förklarar de olika funktionerna så där "rautalangasta väännettynä", enkelt och lättfattligt vad de innebär. Men man lär väl sig, även som medelålders vuxenstuderande, men det tar lite mer tid.
Jag har nu under en månads tid under kurssuppgifterna registrerat mig fler ställen på nätet, än någonsin tidigare, så ni förstår att jag är nybörjare.
Jag har nu under en månads tid under kurssuppgifterna registrerat mig fler ställen på nätet, än någonsin tidigare, så ni förstår att jag är nybörjare.
söndag 15 februari 2009
Kursens bloggar
En del har redan bloggat följande moduls text, medan jag kämpar ännu på med modul fem. Läste alla texter i modulen fem ikväll, även veckoartikeln.
Veckans kvällar har varit fylld av allt annat än studier (möten, dotterns gamlasdans mm), även om jag försöker dagligen gå in och läsa andras bloggar.
Delicious får bli till i morgon kväll, även om jag försökt undvika min vanliga studievana under denna kurs, att lämna "uppgiftsinlämnande" till sista kvällen. Såg att gruppmedlemmarna i grupp fem skrivit på vår wikin, ska försöka hinna skriva på den också imorgon. Marina och jag träffades på tisdagen och diskuterade vårt "stora"arbete, vi kom åtminstone en bit på vägen.
Vi är 31 på kursen och enligt deltagarförteckningen på Moodle så är det en som inte varit inne på jättelänge, så jag borde ha 29 bloggar förutom min egen,men jag har bara 28. Jag saknar länken till en av kursedeltagarnas bloggar, nämligen Jan N:s.
Veckans kvällar har varit fylld av allt annat än studier (möten, dotterns gamlasdans mm), även om jag försöker dagligen gå in och läsa andras bloggar.
Delicious får bli till i morgon kväll, även om jag försökt undvika min vanliga studievana under denna kurs, att lämna "uppgiftsinlämnande" till sista kvällen. Såg att gruppmedlemmarna i grupp fem skrivit på vår wikin, ska försöka hinna skriva på den också imorgon. Marina och jag träffades på tisdagen och diskuterade vårt "stora"arbete, vi kom åtminstone en bit på vägen.
Vi är 31 på kursen och enligt deltagarförteckningen på Moodle så är det en som inte varit inne på jättelänge, så jag borde ha 29 bloggar förutom min egen,men jag har bara 28. Jag saknar länken till en av kursedeltagarnas bloggar, nämligen Jan N:s.
Veckoartikel: Tagging och folksonomier
Jag hade under veckan läst en del av era andras bloggar om veckoartikeln, så jag hade ju en viss förhandsinställning. Jakob Voss´artikel "Tagging, Folksonomy & Co - Renaissance of Manual Indexing?" var verkligen inte en lättläst artikel. Särskilt kapitlet om forskning som gjorts, med alla sina hänvisningar, var ju inte lätt att ta till sig. Å andra sidan finns ju sedan åtminstone en bra litteraturlista i slutet av artikeln, om man behöver samlad information om forskning i ämnet. Amanda Etches-Johnsons artikel i denna moduls texter var betydligt lättlästare för en nybörjare i ämnet, som jag är.
Voss beskriver i sin artikel hur indexeringsprocessen går till. Indexeringsprocesser med kontrollerad vokabulär har ju som han nämner existerat inom biblioteken i över hundra år och man har utvecklat dem och studerat dem. Folksonomier är ett "ungt" fenomen som ännu trampar i barnskorna, och jag är säker på att såväl vi som professionellt jobbar med indexering(på bibliotek och arkiv) som informationssökare på Internet, kommer att få se en otrolig utveckling ske de närmaste decennierna. En utveckling där folksonomier och kontrollerad indexering kommer att ha nytta av varandra och dra nytta av varandra, komplettera varandra istället för att utesluta varandra. Och som Voss nämner kommer innovationer och förbättringar att utvecklas, för tagging och folksonomier är inte kortvariga trender. Han pekar också på forskingsområden inom ämnet.
För mig är taggning och folksonomier nya fenomen , även om jag hört talas om dem och läst om dem. Voss´artikel gav dock en slags grundinformation om fenomenet och han tog upp fenomenet från flere synvinklar. Och som han säger i abstraktet ger artikeln en överblick av trenderna i manuell indexering på webben.
Han skriver om fyra användarroller som bör särskiljas: resource author, resource collector, indexer or tagger och searcher och att i de flesta system går rollerna in i varandra.
Faktum är ju att alla är inte lika bra indexerare det må vara fråga om professionella indexerare som använder kontrollerad vokabulär eller en vanligt Internetanvändare som taggar. Och amatörer och proffs kan i folksonomier och taggning förena sin kunskap och just här ligger väl styrkan. Några exempel: en lokalhistoriebok eller släktbok, som bibliotekarien har indexerat i bibliotekskatalogen med sina tesaurer har säkert helt andra sökord än t.ex vad en släktforskare, hembygdsforskare som taggar boken från sin synvinkel skulle komplettera med. Arkivmaterial ( i t.ex lokalarkiv, landskapsarkiv, privata arkiv)brukar vara svåra att hitta eftersom arkivkatalogerna kanske är uppgjorda för länge sedan och för en viss standartypforskare. Tänk vilken nytta man kunde ha om användarna tillätts tagga materialet i en arkivkatalog, med sina egna ord ur användarsynpunkt. Så det är inte bara materialet som Internetanvändarna lägger själva ut på webben (bloggar, wikin, foton, musik, videon) som drar nytta av taggning.
Voss beskriver i sin artikel hur indexeringsprocessen går till. Indexeringsprocesser med kontrollerad vokabulär har ju som han nämner existerat inom biblioteken i över hundra år och man har utvecklat dem och studerat dem. Folksonomier är ett "ungt" fenomen som ännu trampar i barnskorna, och jag är säker på att såväl vi som professionellt jobbar med indexering(på bibliotek och arkiv) som informationssökare på Internet, kommer att få se en otrolig utveckling ske de närmaste decennierna. En utveckling där folksonomier och kontrollerad indexering kommer att ha nytta av varandra och dra nytta av varandra, komplettera varandra istället för att utesluta varandra. Och som Voss nämner kommer innovationer och förbättringar att utvecklas, för tagging och folksonomier är inte kortvariga trender. Han pekar också på forskingsområden inom ämnet.
För mig är taggning och folksonomier nya fenomen , även om jag hört talas om dem och läst om dem. Voss´artikel gav dock en slags grundinformation om fenomenet och han tog upp fenomenet från flere synvinklar. Och som han säger i abstraktet ger artikeln en överblick av trenderna i manuell indexering på webben.
Han skriver om fyra användarroller som bör särskiljas: resource author, resource collector, indexer or tagger och searcher och att i de flesta system går rollerna in i varandra.
Faktum är ju att alla är inte lika bra indexerare det må vara fråga om professionella indexerare som använder kontrollerad vokabulär eller en vanligt Internetanvändare som taggar. Och amatörer och proffs kan i folksonomier och taggning förena sin kunskap och just här ligger väl styrkan. Några exempel: en lokalhistoriebok eller släktbok, som bibliotekarien har indexerat i bibliotekskatalogen med sina tesaurer har säkert helt andra sökord än t.ex vad en släktforskare, hembygdsforskare som taggar boken från sin synvinkel skulle komplettera med. Arkivmaterial ( i t.ex lokalarkiv, landskapsarkiv, privata arkiv)brukar vara svåra att hitta eftersom arkivkatalogerna kanske är uppgjorda för länge sedan och för en viss standartypforskare. Tänk vilken nytta man kunde ha om användarna tillätts tagga materialet i en arkivkatalog, med sina egna ord ur användarsynpunkt. Så det är inte bara materialet som Internetanvändarna lägger själva ut på webben (bloggar, wikin, foton, musik, videon) som drar nytta av taggning.
måndag 9 februari 2009
Mera IRC-Galleria
Har under veckan kollat upp några av de avhandlingar som gjorts i Finland som har med IRC-galleria att göra. Vilma Lehtinens pro gradu från 2007,(Helsingfors universitet) med rubriken Maintaining and extending social networks in IRC-Galleria och Ulla Heinonens doktorsavhandling av mera allmän typ Sähköinen yhtisöllisyys från augusti 2008 vid Turun yliopisto är två exempel på forskning de senaste åren inom ämnet virtuell gemenskap.
En intressant artikel jag hittade om mediefostran är Maarit Jaakkolas artikel Vaihtoehtoja mediasuojelupuheelle. Nuorten ja aikuisten välisestä vuoropuhelusta kaksisuuntaiseen julkisuuskasvatukseen, som utkommit 28.9.2008i WiderScreen. Den berättar om ett undervisningsprojekt där elever och lärare möts och där lärarna "undervisas" och får stifta bekantskap med bl.a IRC-Galleria, Warcraft, MSN messanger, Habbo hotel. och hur man kunde använda dessa i pedagogiska syften. Många lärare och vuxna ser Internet som en vild och anarktistisk djungel och har massor av fördomar mot de olika tjänsterna. Artiklen tar upp aspekter på mediefostran/offentlighetsfostran (julkisuuskasvatus) .
Denhär veckan har det varit fullt upp med att läsa andras bloggar och blogginlägg, och eftersom vi har haft olika ämnen så har man igen fått stifta bekantskap med sådant man inte visste att ens fanns. Nog så nyttigt.
Imorgon ska vi träffas på kvällen med Marina för att börja med vårt projekt. Även om kursen heter interaktiva webben, så använder vi oss också av face-to-face kontakt, vi är av den generationen som också behöver den kontakten. Båda har sökt upp lite material och texter som vi ska ta en titt på.
En intressant artikel jag hittade om mediefostran är Maarit Jaakkolas artikel Vaihtoehtoja mediasuojelupuheelle. Nuorten ja aikuisten välisestä vuoropuhelusta kaksisuuntaiseen julkisuuskasvatukseen, som utkommit 28.9.2008i WiderScreen. Den berättar om ett undervisningsprojekt där elever och lärare möts och där lärarna "undervisas" och får stifta bekantskap med bl.a IRC-Galleria, Warcraft, MSN messanger, Habbo hotel. och hur man kunde använda dessa i pedagogiska syften. Många lärare och vuxna ser Internet som en vild och anarktistisk djungel och har massor av fördomar mot de olika tjänsterna. Artiklen tar upp aspekter på mediefostran/offentlighetsfostran (julkisuuskasvatus) .
Denhär veckan har det varit fullt upp med att läsa andras bloggar och blogginlägg, och eftersom vi har haft olika ämnen så har man igen fått stifta bekantskap med sådant man inte visste att ens fanns. Nog så nyttigt.
Imorgon ska vi träffas på kvällen med Marina för att börja med vårt projekt. Även om kursen heter interaktiva webben, så använder vi oss också av face-to-face kontakt, vi är av den generationen som också behöver den kontakten. Båda har sökt upp lite material och texter som vi ska ta en titt på.
torsdag 5 februari 2009
IRC-Galleria - ett finländskt fenomen
Grupp 5 skall i sin wiki-artiker behandla Facebook och IRC-Galleria, och som en veckouppgift har vi att söka upp två artiklar om ämnet. Eftersom min gruppkamrater sökt upp två artiklar om Facebook så valde jag att söka om vårt andra ämne. Konstaterade genast vid sökningen av artiklar/forskning, att ganska litet har det forskats i ämnet, trots att det är en av de populäraste Internet-tjänsterna i Finland på 2000-talet bland ungdomarna.
Detsamma konstaterar Henrik Saari i sin kandidatavhandling vid Tammerfors universitet från maj 2008, där han i en kort litteraturöversikt säger att förvansvärt lite har forskats i Finland i IRC-galleria, med tanke på fenomenets bredd och synlighet under 2000-talet. Akademiska arbeten kring ämnet kan räknas enligt honom på ena handens fingrar.
I kandidatavhandling Itsensä esittäminen ja aiotus IRC-Galleriassa inom samhällsvetenskapliga fakulteten redogör han för IRC-Galleria som fenomen, vad det är fråga om på ett lättfattligt sätt. Avhandlingen är alltså lättläst. Han har intervjuat en grupp (18-21år) ungdomar i gruppdiskussion på IRC-Galleria.
Det är fråga om ett populärt fenomen bland ungdomarna. Enligt statistiken på sajtens websida så är 60% av ungdomarna bland 13-17 åringarna dagligen online. Man har ca 470 000 registrerade användare och medelåldern är ca 20 år och utlagda finns miljontals bilder. Det är gratis att registrera sig men vissa tilläggstjänster kostar. Man registrerar sig med bild och just detta visuella, att sätta ut bilder av sig själv, kompisar, hobbyn, händelser är det väsentliga förtuom det sociala enligt Saaris kandidatavhandling. Man kan som registrerad användare sedan kommentera andras bilder. En viktig del är just kommunikationen med kompisar och att knyta nya kontakter. Det är fråga om en slags kommunikationskanal för ungdomar; man sänder meddelanden, kommenterar bilder, samtalar och ansluter sig till olika forum (yhteisöjä), såsom skolforum, ortsforum, intresseforum osv. I sin avhandling redogör han för hur man presenterar sig själv visuellt, varför ungdomarna anslutit sig, hur den är en del av vardagen, men ersätter inte annan kommunikation helt osv. Han kom fram att förutom de skrivna reglerna och normerna finns också oskrivna regler och inofficiella normer på vad som är lämpligt eller inte.
En annan artikel var Mannerheim Barnskyddsförbunds utgivna Netin kuvagallerioiden ilot ja ongelmat - Hätäilette liikaa, kyllä me nuoret osataan. I den redogör man för den undersökning man gjort bland 11 300 ungdomar om erfarenheter av Internet bildgallerier, där IRC-Galleriet var en av tre sajter. Man redogör för det postivia som ungdomarna upplevt med att ansluta och använda sig av bildgallerierna och vad de vanligaste problemen är. Bland problemen nämns mobbning på nätet, bildpublicering och upphovsrättsfrågor. I undersökningen säger man att man mera koncentrerade sig på problem/faror men att för de flesta ungdomar är de trygga kommunikationsarenor.
Om biblioteken ska nå ut där ungdomarna finns, så är ju IRC-Galleria definitivt ett viktig social media bland finländska ungdomar, men hur det i praktiken skall ske är sedan en annan fråga som tål att funderas på.
Saari, Henrik: Itsensä esittäminen ja aitous IRC-Galleriassa. Kandidaatin tutkielma 5.5.2008. Sosiologian ja sosiaalipsykologian laitos. Tampereen yliopisto.
http://www.uta.fi/laitokset/sosio/julkaisut/kanditutkielmat/saarikandi_tutkielma.pdf
Netin kuvagallerioiden ilot ja ongelmat. MLL
http://vanhemmat.mll.fi/lapsetjamedia/files/kuvagalleria_raportti.pdf
Detsamma konstaterar Henrik Saari i sin kandidatavhandling vid Tammerfors universitet från maj 2008, där han i en kort litteraturöversikt säger att förvansvärt lite har forskats i Finland i IRC-galleria, med tanke på fenomenets bredd och synlighet under 2000-talet. Akademiska arbeten kring ämnet kan räknas enligt honom på ena handens fingrar.
I kandidatavhandling Itsensä esittäminen ja aiotus IRC-Galleriassa inom samhällsvetenskapliga fakulteten redogör han för IRC-Galleria som fenomen, vad det är fråga om på ett lättfattligt sätt. Avhandlingen är alltså lättläst. Han har intervjuat en grupp (18-21år) ungdomar i gruppdiskussion på IRC-Galleria.
Det är fråga om ett populärt fenomen bland ungdomarna. Enligt statistiken på sajtens websida så är 60% av ungdomarna bland 13-17 åringarna dagligen online. Man har ca 470 000 registrerade användare och medelåldern är ca 20 år och utlagda finns miljontals bilder. Det är gratis att registrera sig men vissa tilläggstjänster kostar. Man registrerar sig med bild och just detta visuella, att sätta ut bilder av sig själv, kompisar, hobbyn, händelser är det väsentliga förtuom det sociala enligt Saaris kandidatavhandling. Man kan som registrerad användare sedan kommentera andras bilder. En viktig del är just kommunikationen med kompisar och att knyta nya kontakter. Det är fråga om en slags kommunikationskanal för ungdomar; man sänder meddelanden, kommenterar bilder, samtalar och ansluter sig till olika forum (yhteisöjä), såsom skolforum, ortsforum, intresseforum osv. I sin avhandling redogör han för hur man presenterar sig själv visuellt, varför ungdomarna anslutit sig, hur den är en del av vardagen, men ersätter inte annan kommunikation helt osv. Han kom fram att förutom de skrivna reglerna och normerna finns också oskrivna regler och inofficiella normer på vad som är lämpligt eller inte.
En annan artikel var Mannerheim Barnskyddsförbunds utgivna Netin kuvagallerioiden ilot ja ongelmat - Hätäilette liikaa, kyllä me nuoret osataan. I den redogör man för den undersökning man gjort bland 11 300 ungdomar om erfarenheter av Internet bildgallerier, där IRC-Galleriet var en av tre sajter. Man redogör för det postivia som ungdomarna upplevt med att ansluta och använda sig av bildgallerierna och vad de vanligaste problemen är. Bland problemen nämns mobbning på nätet, bildpublicering och upphovsrättsfrågor. I undersökningen säger man att man mera koncentrerade sig på problem/faror men att för de flesta ungdomar är de trygga kommunikationsarenor.
Om biblioteken ska nå ut där ungdomarna finns, så är ju IRC-Galleria definitivt ett viktig social media bland finländska ungdomar, men hur det i praktiken skall ske är sedan en annan fråga som tål att funderas på.
Saari, Henrik: Itsensä esittäminen ja aitous IRC-Galleriassa. Kandidaatin tutkielma 5.5.2008. Sosiologian ja sosiaalipsykologian laitos. Tampereen yliopisto.
http://www.uta.fi/laitokset/sosio/julkaisut/kanditutkielmat/saarikandi_tutkielma.pdf
Netin kuvagallerioiden ilot ja ongelmat. MLL
http://vanhemmat.mll.fi/lapsetjamedia/files/kuvagalleria_raportti.pdf
tisdag 3 februari 2009
Dagspressen och sociala medier
Tog i en tidigare blogg redan upp att det är bra att dagspressen också berättar för den stora allmänheten om de sociala medierna. I dagens (3.2.) Helsingin Sanomat under Tiede&Luonto finns nästan en helsideartikel Opinnot lentoon 3D-maailmassa om Second Life, där också Kim och Isto intervjuas. Egentligen innehåller sidan tre olika artiklar/faktarutor Virtuaaliset maailmat osa sosiaalista mediaa , Toinen elämä, paikka opiskella och Toimittaja lensi oppimissaarelle.
När stora dagstidningar tar upp aktuella fenomen på detta sätt får den stora allmänheten en verklig järndos av lättfattlig information vad sociala medier innebär och hur de kan uttnyttjas, i detta aktuella fall Second Life. Jag är säker på att Second Life idag får många nya finländska avatarer.
I början av 2000-talet satte Genealogiska Samfundet ut databaser med födda, vigda och döda ur kyrkböcker som gällde avträdda områden i Karelen. Hesari gjorde en artikel om det, och samma dag kunde man se en enorm inverkan på besöksfrekvensen på söksidorna på Internet. Efter klockan två när man hunnit ha kaffebordsdiskussioner på arbetsplatserna kom den första stora toppen. Det kunde vara intressant att se Second Lifes registreringsstatistik från idag gällande finländska registreringar!
Den första annnons mina ögon föll på i samma dagstidning vid morgonkaffet idag var en bok som hette Wikimaniaa yrityksiin - yritys 2.0 tuottamaan. Så inte bara Bibliotek 2.0 är ett faktum också Företag 2.0 är här!
När stora dagstidningar tar upp aktuella fenomen på detta sätt får den stora allmänheten en verklig järndos av lättfattlig information vad sociala medier innebär och hur de kan uttnyttjas, i detta aktuella fall Second Life. Jag är säker på att Second Life idag får många nya finländska avatarer.
I början av 2000-talet satte Genealogiska Samfundet ut databaser med födda, vigda och döda ur kyrkböcker som gällde avträdda områden i Karelen. Hesari gjorde en artikel om det, och samma dag kunde man se en enorm inverkan på besöksfrekvensen på söksidorna på Internet. Efter klockan två när man hunnit ha kaffebordsdiskussioner på arbetsplatserna kom den första stora toppen. Det kunde vara intressant att se Second Lifes registreringsstatistik från idag gällande finländska registreringar!
Den första annnons mina ögon föll på i samma dagstidning vid morgonkaffet idag var en bok som hette Wikimaniaa yrityksiin - yritys 2.0 tuottamaan. Så inte bara Bibliotek 2.0 är ett faktum också Företag 2.0 är här!
måndag 2 februari 2009
Bloggveckan
Under den gångna veckan har det varit verkligen intressant att läsa andras bloggar och blogginlägg om ämnet bloggar, infallsvinklarna var många! Även om veckoartikeln var lite förlådrad ger den ändå en bra grundinformation, ifall man inte vet något eller väldigt lite om bibliotek och bloggar. Och visst fanns det olika åsikter också bland oss om biblioteksbloggandet. Vi jobbar på olika typer av bibliotek eller också med något helt annat och det är ju en rikedom, för då blir ju många typer av åsikter representerade!
Fortfarande fattas det några bloggare åtminstone om man jämför med deltagarantal på kursen, och vilka som gett sin bloggadress i Moodle. Google Reader är ett verktyg som jag definitivt kommer att använda i fortsättningen, bloggar kommer jag att läsa också i fortsättningen. Och med tiden samla intressanta bloggar jag vill följa med från olika områden. Tröskeln för mig själv är nog hög att börja blogga, men man vet ju aldrig!
De andra texterna som vi skulle läsa denna vecka var ju också om bloggandet, så visst har det blivit en järndos i detta ämne och man har igen fått en hel del att reflektera och fundera på.
Fortfarande fattas det några bloggare åtminstone om man jämför med deltagarantal på kursen, och vilka som gett sin bloggadress i Moodle. Google Reader är ett verktyg som jag definitivt kommer att använda i fortsättningen, bloggar kommer jag att läsa också i fortsättningen. Och med tiden samla intressanta bloggar jag vill följa med från olika områden. Tröskeln för mig själv är nog hög att börja blogga, men man vet ju aldrig!
De andra texterna som vi skulle läsa denna vecka var ju också om bloggandet, så visst har det blivit en järndos i detta ämne och man har igen fått en hel del att reflektera och fundera på.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)