Artikeln bygger på Lassie-projektets erfarenheter av Facebook under tiden mars 2007-januari 2008, då Facebooks popularitet ökade explosionsartat i Storbritanninen. Artikeln är lite tudelad, tycker jag. Man redogör för vilken nytta både bibliotek och bibliotekarier har av Facebook, och vad man bör tänka på. Men går i slutet t.ex in för goda råd för bibliotekarier som vill ansluta sig till Facebook, men mera med tanke på om en bibliotekarie ansluter sig privat. Jag saknar råd i artikeln eller från projektet vad bibliotek bör tänka på om de går med i Facebook. Man konstaterar dock i slutet av artikeln, att man inte haft möjlighet till detta i just dethär projekt pg.a. tidsbrist.
Just i dethär Lassie-projektet har man gått lite annorlunda tillväga, man baserar erfarenheterna på litteraturen och på erfarenheter som bygger på bibliotekarier som använt Facebook. Man har alltså inte byggt upp en bibliotekssida i Facebook. Målet för projektet var att undersöka användningen av biblioteksrelaterade applikationer på Facebook och ge rekommendationer hur bibliotek kan använda Facebook.
I litteraturöversikten i undersökningen refererar man till faktorer som bibliotekarier reflekterat över, alltså bibliotekarier som använt Facebook. Sådana faktorer var bl.a säkerhetsfrågor, Facebooks kommersialism, hur få tid att lära sig använda sociala nätverk för att få det mesta ut av dem. Litteraturöversikten över gjorda undersökningar gav delade åsikter. Man refererar också över projektmedlemmarnas erfarenheter av Facebook och man berättar om några grupper på Facebook för bibliotekarier samt om applikationer(Apps) som är bra för bibliotek.
Efersom jag inte är på Facebook, bara följt med vid sidan om vad mina barn gör där och hur deras sidor ser ut, så har jag ingen egen erfarenhet av detta sociala nätverk.
Biblioteksapplikationerna var för mig nya och gav värdefull kunskap. Annars var det en hel del allmänna saker som kom fram om Facebook. Men som sagt saknade jag konkreta förslag för hur bibliotek kan marknadsföra sig via Facebook och vad de bör tänka på. Lite mera glöd, innovation och iver i artikeln, för vad detta social nätverk ger möjlighet till och innebär för bibliotek, saknade jag också.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag blev också lite förvånad över att artikeln gav mera råd åt bibibliotekarier privat, än direkta råd för bibliotek som vill ansluta sig till Facebook. Det saknades liksom någonting i artikeln.
SvaraRaderaNu då du säger det, att texten saknar glöd, måste jag medge att så är fallet.
SvaraRaderaKanske det beror på att Secker fick i uppdrag att undersöka vad Facebook är, vad det har skrivits om den och vad där fanns (för ett år sedan). Sedan ville hon föra fram idéer för hur biblioteken kunde ha nytta av Facebook.
Då Secker tog itu med sin uppgift var Facebook ung och ny. Nu, ett år senare har den utvecklats och växer fortfarande.
Att Seckers artikel saknar glöd kan också bero på att hon inte fått i uppdrag att marknadsföra Facebook, utan bara ta reda på och sammanställa fakta och tipsa om möjligheter. OCH vi måste hela tiden hålla i minnet att artikeln skrevs för en tid sedan.
Det framkommer ju också i artikeln att många forskare och biblioteksproffs inte kände sig manade att börja fungera i Facebook, utan tyckte att biblioteket inget har där att skaffa. Kanske Secker också är av den åsikten?
Jag är med i Facebook men har inte blivit frälst utan tycker mera att det är ett forum för tidsfördriv ja, rentav att öda sin tid på onödigheter... - För mig kan biblioteken hållas borta.
MEN det finns ju sådana som trivs där och som kunde nås på Facebook...
Jag saknade också i artikeln mera tips och förslag hur biblioteken kan ha nytta av ansluta sig till Facebook. Artikeln nämnde mera anslutning som privat person till Facebook, själv vet jag inte, om jag som privat person skulle uppleva det viktigt att biblioteket fanns på Facebook eller inte och om så att biblioteket fanns där så skulle jag verkligen kontakta bibliotekarien "den vägen"..Men visst finns det säkert många som helldre skulle via facebook få kontakt med bibliotekarien.
SvaraRaderaDet stämmer att råden i artikeln gäller för enskilda bibliotekarier och inte för bibliotek. Det framkommer inte i texten hur bibliotek kan profilera sig på Facebook. Man kan ju faktiskt fråga sig om bibliotek som institution egentligen har något på Facebook att göra? För enskilda bibliotekarier kan förstås tjänsten vara bl.a. ett socialt forum kollegor emellan och genom deras närvaro kan biblioteket ändå få ett sorts ansikte på Facebook...
SvaraRaderaOm Facebook är ett forum för tidsfördriv varför inte tillbringa sin tid på sin biblioteks sida i Facebook. Jag tycker att biblioteken skulle gärna delta i Facebook, för att följa ens bibliotekets uppdateringar i Facebook kan vara lika intressant som följa ens kamraternas händelser.
SvaraRaderaJag tycker alltid att det är lite vanskligt att spekulera i vad biblioteken kan och borde göra för att nå kunder speciellt i fråga om sociala nätverk, dels tycker jag ju att biblioteken är lätta att hitta annanstans, dels är det ju litteratur eller tidningar eller motsvarande som jag söker. Kul om mitt bibliotek finns på Facebook, men inte är det ju dit jag går för information när jag lika väl kan gå till deras hemsida. Men så kommer jag på ibland att jag är kanhända en biblioteksbesökare som biblioteken skall försöka hålla som kund - men det är ju inte jag som är den "problematiska" kunden i detta hänseende. Marknadsföring online och i olika forum är ju avsedd för en grupp av potentiella biblioteksbesökare som skall lockas att komma och som inte känner till vad biblioteken har att erbjuda. Det är ju för deras skull som olika forum skall testas och inte nödvändigtvis för mig, för jag kommer ju utan lockbete.
SvaraRaderaJag anser att det nog inte är någon vits att satsa på Facebook himla mycket det är poppis idag men kan vara bortglömt om ett år och är dessutom en kommersiell tjänst. Det bästa biblioteksmarknadsförandet är att där finn vad folk behöver som böcker och datorer även från det här århundradet,
SvaraRadera